Cattis Hjorth

Alltså... hur jobbigt är det inte att kliva upp 5 på morgonen? Jag är tvungen att så fort alarmet ringer, så måste jag slänga mig upp ur sängen och tända lampan. Annars är det kört, då tar jag mig inte upp.
Jag önskar att jag vore en morgonpigg människa. Kunna kliva upp halv 7, känna sig utvilad och inte vara ett dugg trött. Meeen inte jag inte, näe.

Idag ska jag till sthlm... gud det är det enda jag tänker på nu. Vad ska jag säga, vad ska jag fråga... ingenting är klart. Jag är inte förberedd och har inte fått någon hjälp. Oh my!!! Fast tänk positivt. Jag har visst planerat, jag vet vad jag ska säga... Jag är ju en bra människa, jag är ju den jag är och jag är ju ingen annan. Att prata, är det verkligen en av mina starka sidor? Japp, jag ska öppna munnen och prata och vara glad och positiv.
Det är nästan så det är skrivet i bibeln att jag ska ha det där jobbet! Japps!
Jag menar, Jag, barn, sol och värme, massa folk, träning... Mmm, låter bra.

Igår vart jag nästan lite skraj. För jag har aldrig sett ett barn fått ett sådant raseriutbrott.
Men man kan inte alltid få som man vill.

Nu ska jag gå och försöka att inte somna.
Pusshej