Cattis Hjorth

Då var man tillbaka i Stavanger.. Sitta i en bil i 13 timmar är inte mänskligt. Nog för att jag sov rätt mycket (eftersom jag är lite utav en expert på det) men det kändes i kroppen att man satt i bilen alldeles för länge.

Kalaset i Vemvallen var skoj, så tack Mattis för allt. Tiden hemma gick alldeles för fort, man såg vännerna för lite. Träffade gänget hos Sandra, och det känns alltid lika bra att träffa dem. Man vet vart man har de närmsta (var som att vi träffades nyss). Jag hann aldrig träffa farmor eller moster. Och mamma och pappa ska bara veta hur mycket jag gillar att vara hemma.. men jag har ju alltid så bråttom att göra allt på samma gång. Tjockisarna (då menar jag på tjocken) Marie och Anna får man aldrig en för stor dos av. Lovis och Nike kan man inte göra något annat än att sakna, ändå fast man såg dem nyss.. Hur ett par småfisar kan betyda så mycket för en.

Fick åka skoter med både Tomas och Björn, så tack för de! Ändå fast jag fick träningsvärk överallt och blåmärken på röven så var det roligt!

Hann med after skii i Björnrike, sova över hos Marie och Tomas, sitta på en sjö och sola och dricka öl och träffa släkten på sandtjärn. Jag är nöjd!

Imorgon blir det jobb igen, känns både bra och inte.

Måste ju säga att jag gillade STORMen! =)

/ICH